Ordbok för surrogat-termer II

 När det gäller fertilitet i allmänhet och surrogatmödraskap i synnerhet finns det ett antal centrala termer och begrepp som är viktiga att förstå. Om du funderar på att ge dig in i surrogatprocessen kommer den här artikeln hjälpa dig att förstå några av de tekniska termerna. Du kan dessutom se den första artikeln om surrogat-termer här: https://www.tammuz.com/sv/ordbok-for-surrogat-termer/

Fostervattenprovtagning

Fostervattenprovtagning är ett medicinskt ingrepp som innebär att en liten mängd fostervatten tas ut från fosterhinnan som omger fostret i livmodern. Denna vätska innehåller celler och andra ämnen som ger viktig information om barnets hälsa. Ingreppet utförs vanligtvis mellan den 16:e och 22:a graviditetsveckan, då en tunn nål förs in genom surrogatmoderns buk och styrs med ultraljud för att samla in fostervattnet. Det insamlade materialet analyseras sedan med hjälp av molekylära metoder för att identifiera genetiska avvikelser såsom Downs syndrom, andra kromosomavvikelser och neuralrörsdefekter.

Förutom att testa för genetiska avvikelser kan fostervattenprovet som samlas in under ingreppet användas för ytterligare tester om specifika problem skulle uppstå under graviditeten. Även om det i allmänhet är säkert att ta fostervattenprov är det ett invasivt ingrepp som medför vissa risker, t.ex. risk för missfall, infektion eller skada på fostret eller livmodern. Detta test utförs vanligtvis när det finns en tydlig medicinsk indikation eller när föräldrarna vill ha mer detaljerad information om fostrets hälsa.

Icke-invasivt prenatalt test (NIPT)

NIPT är ett screeningtest som utförs under graviditeten för att bedöma risken för vissa genetiska tillstånd hos fostret. Vid testet analyserar man små fragment av fostrets DNA som finns i den gravida kvinnans blod. Dessa DNA-fragment kallas för cellfritt DNA (cfDNA) och härstammar från moderkakan.

Ett grundläggande NIPT utförs vanligtvis efter den 10:e graviditetsveckan och screenar främst efter följande kromosomavvikelser:

• Downs syndrom (trisomi 21): Testar efter förekomsten av en extra kromosom 21.
• Edwards syndrom (trisomi 18): Testar efter förekomsten av en extra kromosom 18.
• Pataus syndrom (trisomi 13): Testar efter förekomsten av en extra kromosom 13.

Vad är trisomi och monosomi?

Varje person har 23 kromosompar, totalt 46 kromosomer, varav hälften kommer från den biologiska modern och hälften kommer från den biologiska fadern. Detta är en normal och hälsosam situation. När uppstår det ett problem? Det finns tre problematiska situationer som dessa tester upptäcker:

• Monosomi – förhållande då en kromosom saknas i ett par. Det vill säga att endast en kromosom mottogs från en av de biologiska föräldrarna.

• Trisomi – som namnet antyder innebär det att man har tre exemplar istället för två av någon kromosom, där två kromosomer överfördes från en av föräldrarna.

• Den sista problematiska situationen är när den kromosom som överförs från föräldern har en defekt och alltså inte är ”hel”.

Som nämnts används grundtestet för att upptäcka tre vanliga syndrom, men det finns mer omfattande tester som undersöker sju syndrom. Det finns även tester som undersöker 100 syndrom eller mer.

NIPT kan även upptäcka andra kromosomtillstånd, såsom könskromosomavvikelser (Turners syndrom och Klinefelters syndrom) samt vissa mikrodeletioner. Dessutom kan testet användas för att förutsäga barnets kön. Detta är ett icke-invasivt förfarande som endast kräver ett blodprov från den gravida kvinnan utan risk för fostret. Testet har en hög noggrannhet när det gäller att upptäcka vissa genetiska tillstånd men anses inte vara ett diagnostiskt test. Detta innebär att om NIPT-resultatet påvisar en hög risk för ett genetiskt tillstånd indikerar det en högre sannolikhet för det tillståndet, men det är inte ett absolut bevis.

Om NIPT-testet indikerar ett möjligt problem rekommenderas vanligtvis ytterligare diagnostiska tester, t.ex. fostervattenprov eller moderkaksprov, för att bekräfta resultaten

Trippeltest (kallas även för Maternal Serum Alpha-Fetoprotein Test (MSAFP))

Trippeltestet är ett prenatalt screeningtest som utförs under graviditetens andra trimester. Detta test mäter nivåerna av tre specifika ämnen i den gravida kvinnans blod för att bedöma risken för fosterskador eller genetiska avvikelser hos fostret.

De tre ämnena som mäts i trippeltestet är:

• Alfa-fetaprotein (AFP): AFP är ett protein som produceras av fostrets lever. AFP-nivåerna i en gravid kvinnas blod kan bidra till att bedöma risken för neuralrörsdefekter (t.ex. ryggmärgsbråck) och defekter i bukväggen. Höga eller låga nivåer av AFP kan också vara förknippade med andra tillstånd.
• Humant koriongonadotropin (hCG): hCG är ett hormon som produceras av moderkakan under graviditeten. Höga nivåer av hCG kan indikera en ökad risk för kromosomavvikelser, såsom Downs syndrom (trisomi 21).
• Okonjugerat östriol (oE3): Östriol är ett östrogen som produceras av fostret och moderkakan. Låga nivåer av östriol kan vara förknippade med vissa genetiska störningar, bland annat Downs syndrom och trisomi 18.

Trippeltestet utförs vanligtvis mellan den 16:e och 19:e graviditetsveckan. Testresultaten tillsammans med moderns ålder och andra faktorer, ger en riskbedömning för specifika tillstånd som Downs syndrom (trisomi 21), Edwards syndrom (trisomi 18), Pataus syndrom (trisomi 13) och olika problem med fostrets neuralrör, hjärna och ryggrad.

För närvarande finns det också en screening med fyra test. Detta test innehåller tre komponenter från trippeltestet men mäter dessutom inhibin A. Förhöjda nivåer av inhibin A är en indikator på en ökad risk för Downs syndrom.

Glukostoleranstest (GTT)

Ett glukostoleranstest (även kallat glukosbelastningstest) är en medicinsk undersökning som bedömer hur väl kroppen bearbetar glukos, som är den primära typen av socker som finns i blodet. Detta test används vanligtvis för att diagnostisera diabetes, prediabetes och graviditetsdiabetes (en typ av diabetes som kan utvecklas under graviditeten). Testet utförs normalt mellan graviditetsvecka 24 och 28, såvida det inte finns ett medicinskt skäl att göra det tidigare eller senare. Det finns olika glukostoleranstest som är utformade efter olika behov:

• Oralt glukostoleranstest (OGTT): Detta test används specifikt för att diagnostisera graviditetsdiabetes hos gravida kvinnor och innefattar följande steg:
  1. 50 grams glukosbelastning: Ett screeningtest där ett blodprov tas från den gravida kvinnan efter att ha fastat. Omedelbart därefter dricker hon en glukoslösning (vanligtvis 50 gram glukos, därav namnet) och efter en timme mäts blodsockret för att bedöma insulinresistensen. Om resultatet ligger över ett visst tröskelvärde (vanligtvis över 130/140 milligram per deciliter) rekommenderas ett uppföljningstest.
  2. 100 grams glukosbelastning: I fall där den vanliga glukosbelastningen ger värden över 140 milligram per deciliter (cirka 15 % av kvinnorna) eller om den behandlande läkaren rekommenderar det, kommer den gravida kvinnan att genomgå en 100 grams glukosbelastning. Detta test liknar 50 grams glukosbelastning, men den största skillnaden är mängden pulver som den gravida kvinnan dricker (100 gram, därav namnet) och det faktum att fyra blodprov tas under en 3-timmarsperiod.

Om resultaten är över 95 mg/dL i det första testet efter att ha fastat, 180 mg/dL efter 1
timme, 155 mg/dL efter 2 timmar och 140 mg/dL efter 3 timmar, kommer läkaren att rekommendera lämplig behandling för graviditetsdiabetes.

•  Intravenöst glukostoleranstest (IVGTT): I detta test administreras glukos intravenöst och blodprov tas med olika intervall för att bedöma hur snabbt glukosen försvinner från blodomloppet. Detta test är mindre vanligt vid graviditeter och utförs vanligtvis när särskilda risker föreligger.
  
  
• Tolkning av resultaten från glukostoleranstest

1. Normal: Blodsockernivåerna stiger efter intag av glukoslösningen och sjunker sedan när insulin hjälper glukosen att komma in i cellerna.

2. Nedsatt glukostolerans (prediabetes): Blodsockernivåerna är högre än normalt men inte tillräckligt höga för att klassificeras som diabetes.

3. Diabetes: Blodsockernivåerna förblir höga över ett visst tröskelvärde.

För graviditetsdiabetes kan kriterierna för diagnos variera något, men höga blodsockernivåer vid specifika tidpunkter indikerar en diagnos. Glukostoleranstestet är ett viktigt verktyg vid diagnos och hantering av diabetes och graviditetsdiabetes. Testet möjliggör tidig intervention och hantering för att förhindra komplikationer.

Det är viktigt att förstå dessa centrala termer om du funderar på att ge dig in i surrogatprocessen. Vi önskar dig lycka till på din spännande resa mot att bilda familj.
Om du har frågor är du välkommen att kontakta Tammuz-teamet så hjälper vi dig gärna.

Tammuz Family: Vi är ett internationellt företag som specialiserar oss på surrogatmödraskap, fertilitet och äggdonationer.
För mer information: [email protected]

Detta innehåll är endast skapat i informationssyfte, kan ändras över tid och utgör inte ett medicinsk utlåtande eller ett substitut för konsultation med en läkare.
Om du har frågor om ditt medicinska tillstånd ska du tala med din läkare. Lycka till!

Vi är en internationell byrå för surrogatmödraskap, fertilitet och äggdonation. För mer information, vänligen skriv till [email protected].
Detta innehåll är skapat enbart för allmänna utbildningssyften och kan komma att ändras över tid. Kontakta din läkare om du har några frågor angående ett medicinskt tillstånd, eftersom innehållet här inte ersätter en vårdplan som ges av en läkare.