Surrogatmödraskap är en komplex och mångfacetterad fråga som korsar kulturella, religiösa och sociala värden.
Media, däribland tv, filmer, nyhetskanaler och sociala plattformar, spelar en viktig roll för att forma allmänna åsikter och uppfattningar och påverka sociala attityder och debatter.
Surrogatmödraskap beskrivs och uppfattas olika i olika kulturer och kulturella attityder till surrogatmödraskap påverkas av religiösa övertygelser, traditionella värderingar, sociala normer och stigmatisering.
Medias roll i att forma berättelser kring surrogatmödraskap är avgörande och i takt med att medvetenheten och förståelsen ökar kan de bidra till mer inkluderande diskussioner och minska stigmatisering i olika kulturer. Insatser för att främja utbildning och öppen dialog kan spela en viktig roll för att hantera kulturella utmaningar i samband med surrogatmödraskap.
Många medieframställningar av surrogatmödraskap belyser positiva berättelser om familjer som framgångsrikt har navigerat i surrogatmödraskapsprocessen. Dessa beskrivningar betonar ofta den glädje och uppfyllande som upplevs av både tilltänkta föräldrar och surrogatemammor. Positiva skildringar bidrar till normaliseringen av surrogatmödraskap, presenterar det som ett livskraftigt och medkännande alternativ för individer och par som står inför fertilitetsutmaningar.
De viktigaste skillnaderna i hur kulturer behandlar och ser på surrogatmödraskap tillsammans med de kulturella utmaningar och stigmatiseringar som är förknippade med detta förfarande beskrivs nedan.
▪ Västerländsk kultur: I många västerländska kulturer finns det en växande acceptans för surrogatmödraskap. Medierna i västländer presenterar ofta positiva berättelser om surrogatmödraskap, visar mångfalden i moderna familjer och hyllar surrogatmödraskapets förmåga att hjälpa individer eller par, inklusive föräldrar från HBTQ-samhället, att uppfylla sina drömmar om föräldraskap.
I västerländska kulturer kan utanförskap och motstånd mot surrogatmödraskap ta sig olika uttryck. Å ena sidan finns det en demokratisk och liberal kultur som stöder mänskliga rättigheter, så det finns ett tillvägagångssätt som ser surrogatmödraskap som ett område som många kvinnor kan välja. Å andra sidan finns det i olika länder ett kulturellt eller religiöst motstånd, särskilt mot kvinnor som ”engagerar sig” på detta område.
▪ Mellanösterns kultur: Surrogatmödraskap ses ofta konservativt i många kulturer i Mellanöstern, där traditionella familjestrukturer värderas högt. I vissa länder i Mellanöstern kan surrogatmödraskap vara olagligt eller begränsat och media får inte diskutera eller skildra surrogatmödraskap öppet på grund av kulturella känsligheter. Men exempelvis i Israel är surrogatmödraskap lagligt och det finns en högre medvetenhet i frågan de senaste åren.
▪ Sydasiatisk kultur: Surrogatmödraskap ses mer försiktigt i vissa sydasiatiska kulturer på grund av traditionella familjevärderingar och sociala normer. I länder som Indien var kommersiellt surrogatmödraskap en gång i tiden en blomstrande industri som lockade internationella tilltänkta föräldrar. Juridiska och etiska problem ledde dock till ett förbud mot kommersiellt surrogatmödraskap för utlänningar i Indien år 2015. Samtidigt har Indien blivit ett populärt centrum för surrogatmödraskap och erbjuder par från hela världen möjligheten att uppfylla sin dröm om att bli föräldrar.
▪ Östasiatisk kultur: Kulturella attityder till surrogatmödraskap i Östasien kan variera. I vissa länder som Japan och Kina står surrogatmödraskap inför lagliga begränsningar och det kan finnas kulturella reservationer om icke-traditionella familjestrukturer. Media i östasiatiska kulturer kanske inte rapporterar om surrogatmödraskap i någon större utsträckning och när det diskuteras kan det ramas in i juridiska och moraliska debatter.
▪ Afrikanska kulturer: Attityderna till surrogatmödraskap i Afrika kan skilja sig åt mellan länder och samhällen. På vissa områden kan traditionella värden komma i konflikt med begreppet surrogatmödraskap, medan andra kan vara mer tillmötesgående för surrogatmödraskap. Medierna i Afrika kanske inte rapporterar om surrogatmödraskap i någon större utsträckning och när det diskuteras kan det göras med ögonen på kulturella och etiska överväganden.
Kulturella utmaningar och stigmatiseringar förknippade med surrogatmödraskap
▪ Många kulturella stigmatiseringar relaterade till surrogatmödraskap härrör från religiösa övertygelser som betonar traditionella familjestrukturer. Vissa religiösa samfund kan se surrogatmödraskap som något som strider mot deras läror och moraliska värderingar.
▪ Kulturella normer kring familjestrukturer kan utgöra utmaningar, särskilt i samhällen där storfamiljen spelar en viktig roll och surrogatmödraskap kan därför uppfattas som att de stör dessa normer.
▪ I kulturer där den biologiska kopplingen mellan föräldrar och barn värderas högt kan graviditetssurrogatmödraskap möta motstånd på grund av avsaknaden av en direkt biologisk koppling.
▪ Den kommersiella aspekten av surrogatmödraskap kan vara stigmatiserande, med oro för potentiellt utnyttjande av surrogatmammor, särskilt i länder där kommersiellt surrogatmödraskap är utbrett.
▪ Surrogatmödraskap utmanar traditionella könsroller och förväntningar kring moderskap, vilket leder till kulturella stigmatiseringar relaterade till kvinnoroller och begreppet moderskap.
Kulturella stigmatiseringar kan härröra från brist på förståelse och felaktig information om surrogatmödraskap, vilket är anledningen till att media spelar en avgörande roll för att forma allmänhetens uppfattning med korrekta och empatiska beskrivningar, som kan bidra till att bryta stigmatiseringar.
